torsdag 4 augusti 2016

En tid att glömma eller en tid att repetera?

natsu (sommar)

Den här veckan startade kurserna i sfi igen. Några elever har gått i sommarskola under de fyra veckor övriga har haft semester, men majoriteten har haft ledigt. ”Vad har ni gjort för att träna svenska under semestern?” frågade jag första dagen. Många medgav att det inte hade blivit så mycket studerat som de hade föresatt sig, medan andra hade gått på språkcafé, låtsats att de var vilse och frågat främlingar efter vägen eller satt sig bredvid äldre människor på parkbänkar och inlett en konversation.
     Hur har det gått för mig då? Nu har jag haft uppehåll från japanskkursen i två månader, och det är ytterligare tre veckor till terminsstart. Först reste jag bort i tio dagar, och trots att jag packade ner massor material studerade jag inte en enda minut.
     Hemma från semestern jobbade jag på sommarskolan. Vi ägnade oss mycket åt repetition och åt att fördjupa det eleverna redan kunde, men jag försökte låta bli att trycka in för mycket ny kunskap med tanke på att det inte kommer någon ledighet förrän i december. I samband med att jag klev tillbaka in i en daglig rutin började jag också studera igen, men verkligen inte i samma takt som på universitetet.
     Tillsammans med min fantastiska kurskamrat Sonja har jag repeterat, konverserat,läst kanji och försökt begripa mig på lite ny grammatik. 1-2 gånger i veckan har vi setts på Skype, och så har vi chattat lite på japanska däremellan. När vanan väl är etablerad är det enbart kul att träffas och plugga.
     En gång i veckan har jag dessutom kostat på mig en privatlektion genom Verbal Planet, främst för att få möjlighet att träna konversation. Efter åtta tillfällen känner jag min lärare ganska bra, och genom att prata om väder, jobb, matlagning och fritid har mitt ordförråd vuxit en del. Jag har varit dålig på att memorera all ny information, men samma fraser kommer tillbaka och till sist sitter de utan att jag ens har behövt träna.
     Varje kväll ägnar jag minst en halvtimme åt att studera kanji. Jag använder en utmärkt app som heter Ja Sensei. Förutom att  den erbjuder ett supersmart system för inlärning av kanji är den en komplett kurs i japanska, och väldigt rolig att använda.

Jag hade ju som mål att göra klart hela kursboken innan terminen börjar i slutet av augusti för att ha ett litet försprång, men en bit in på sommaren modifierade jag målet till att enbart gälla glosinlärning. Till det finns det också en app, Genki Vocab, som innehåller boken Genkis samtliga glosor med möjlighet att träna och testa. Man får exempelmeningar till orden och kan välja om man vill testa från japanska till engelska eller tvärt om. Appen är perfekt när man har några minuter över eller i reklampauserna då man ser på TV. Efter hand fastnar fler och fler ord.
     Sedan allra första början, innan jag började studera seriöst, har jag använt en app som heter Mango Languages. Den finns för oändligt många språk, men nås bara genom ett bibliotek. Du registrerar dig med ditt lånekortsnummer på hemsidan, och sedan kan du ladda ner appen. Den är också jättekul. Man får lyssna på användbara fraser och spela in sig själv och jämföra uttalet, och så får man en förklaring till varför fraserna är uppbyggda som de är, och massor av information om olika kulturella företeelser. Nu när jag har kommit lite längre känner jag dock att den brister i att man inte alls lär sig kanji. Efter hand behöver man veta hur orden skrivs ”på riktigt”, inte bara med hiragana, inte minst eftersom många ord uttalas likadant. Trots detta öppnar jag fortfarande appen lite då och då, men jag slår upp orden och försöker lära mig vilka kanji de skrivs med.
     Det som fascinerar mig mest är att jag faktiskt har etablerat en rutin att studera en liten stund varje dag, och att jag inte känner något större motstånd. Tvärt om faktiskt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar