torsdag 27 september 2018

Från istiden till 2020 på 256 sidor under en månad



För 20 år sedan tillbringade jag större delen av min vakna tid med att lära mig saker. Jag studerade religionshistoria på universitetet och kunde läsa flera hundra sidor kurslitteratur och skriva en rapport på några dagar och en uppsats på några veckor. Numera läser jag naturligtvis pedagogisk forskning och försöker omsätta den i praktiken, men den här uppgiften som jag gav mig själv har väckt lusten att läsa som jag läste förr.
     Häromdagen läste jag ut en bok om japans historia. ”A Brief History of Japan. Samurai, Shougun and Zen: The Extraordinary Story of the Land of the Rising Sun”, av Jonathan Clements. Det är imponerande att författaren fått med så mycket på endast 256 sidor.
     Efter att kämpat mig igenom ett förord och ett kapitel om den paleolitiska tiden blev boken alltmer fängslande. Som framgår av bilden minskar antalet post-it-lappar efter hand, vilket kanske vittnar om en dalande ambitionsnivå, men även om att ju längre bak i historien händelser ligger, desto mer okända är de för mig.


Genom den här boken har jag fått lite ordning på när saker och ting hände, och jag förstått hur och när olika fenomen som teceremonin, traditionen att sitta vid låga bord på tatamimattor, buddismen och kabuki-teatern växte fram.  
Boken är skriven för att passa en person som inte kan speciellt mycket om Japans historia, och som inte är van att studera historia. Varje kapitel börjar med en dramatisering av en händelse, vilket fungerade för att fånga mitt intresse. Vid flera tillfällen googlade jag begrepp och personer och läste mer.
     Nu ser jag fram emot att se en del av platserna jag läst om. Förra gången jag besökte Japan hade jag obefintliga bakgrundskunskaper, och även om alla tempel och slott var otroligt tilltalande och spännande är jag säker på att det kommer att vara stor skillnad nu.
     Förutom att rekommendera boken vill jag även rekommendera de gigantiska post-it-lapparna som jag använde för att anteckna. En lapp för varje kapitel, som jag sedan klistrade in i boken. Nu skulle det vara lätt att ta ut lapparna och skriva en sammanfattning, men det kommer jag inte att göra eftersom ingen kräver det av mig.

     Tyvärr hann jag inte läsa den andra boken jag föresatt mig, vilket är synd då den handlar om japansk historia med utgångspunkt i religion och filosofi. Jag intalar mig att det är jobbet som är anledningen till att jag inte läser som förr.